Januari 2008 börjar EU:s återtagande avtal med Serbien, Montenegro, Makedonien och Bosnien-Hercegovina att gälla. Avtalen ersätter de tidigare bilaterala avtalen. De nya avtalen innebär i princip att alla asylsökare som har laga kraft vunna beslut om avvisning till något av dessa länder och tidigare inte fått tillstånd att resa in i landet kommer sannolikt att kunna avvisas. Tidigare var det endast de som accepterades som medborgare i hemlandet som gavs resehandlingar. Enligt de nya avtalen räcker det att EU-landet gör sannolikt att den avvisade är medborgare i det land som han/hon skall verkställas till.

De nya avtalen innebär också att det kommer att bli möjligt att avvisa medborgare från tredje land - t.ex Irak - och statslösa människor till dessa länder. Så vitt vi kan se räcker det att en person har vistats en tid i något av länderna eller använt något av dessa länder för transit, för att avvisning ska bli möjlig. Med tanke på att människosmugglar rutterna ofta löper via Balkan, kan det komma att handla om väldigt många människor som kommer att få avvisningsbeslut till något av dessa länder. Det är en gåta hur det är tänkt att t.ex Serbien ska kunna bygga upp ett fungerande asylmottagnings system - för det är det som det i slutändan kommer att handla om - då det redan finns omkring 300 000 internflyktingar och flyktingar i landet varav merparten lever i varierande grad av misär. Det ser inte särskilt mycket bättre ut i de andra länderna, bortsett då att flyktingarna och internflyktingarna inte är lika många som i Serbien.


De serbiska myndigheterna räknar med att omkring 150 000 människor kommer att avvisas till Serbien från EU mot bakgrund av det nya avtalet. Men då har man endast räknat med landets egna medborgare. Myndigheterna i Serbien tror att dessa människor kommer att avvisas under flera års tid, men vi har svårt att se att Tyskland och andra stora asylmottagar länder kommer att vänta. Och trots det väntade inflödet av människor varav de flesta kommer att vara i behov av social assistans, har Serbien kraftigt skurit ned sin socialbudget, från 15,3 % till 14,5 % av BNP inför budgetåret 2008.


Om EU-länderna använder sig av den möjlighet som nu öppnas - att avvisa asylsökare från tredje land till Balkan - kommer sannolikt dessa fyra, redan hårt ansatta stater att kapsejsa. I alla fall om de ska ge flyktingarna den allra minsta humanitära assistans. Men får de ingen humanitär assistans så skapas en situation där de måste konkurrera med redan extremt utsatta, fattiga människor om brödfödan. Sådant skapar ofrånkomligt ökad social oro. Det gör också en situation där asylsökare från andra länder får hjälp men inte internflyktingar från den egna staten.


Det är fascinerande, om än otäckt, att EU till synes inte ens har förstått att social oro är en av de riktigt tunga byggstenarna till krig och konflikter. Risken för att nya konflikter ska bryta ut på Balkan kommer att öka ytterligare om dessa fyra länder blir EU:s avstjälpningsplats för oönskade asylsökare/migranter. Vad tänker beslutsfattarna inom EU egentligen på?

LÄNDERKOMMITTÉN FÖR F.D. JUGOSLAVIEN
www.swedishcommittee.se